4.29.49

Glad tjej har sprungit maraton

Ett långt inlägg om detta fantastiska lopp kommer när jag bearbetat det färdigt. Hade väl aldrig kunnat tro att jag på riktigt skulle dubbla (och mer därtill) min smärtfria distans som jag antydde i förra inlägget. Men faktiskt så kände jag inte av något knä förrän efter 36 km. Och då gör det ju ont lite varstans så det gjorde inte så mycket. Fram till dess hade jag high-fivat ca 300 okända händer, jublat, vinkat till publiken och skrattat så mycket att energin räckte hela vägen in i mål. Galet.